Satt på tåget hem från psykologen
varför känner jag mej så ensam
så konstig
så utomjordisk?
Min diagnos blev tillbaka-tagen
jag passar inte in där heller
Jag kollade ut genom tågfönstret
och min rädsla för döden var bortblåst
Kom hem
grät en flod
det som aldrig kommer ut hos psykologen
kommer alltid ut hemma
varför?
Han sa att han förstod att jag kände mej annorlunda,
som en utomjording bland alla andra
men vad finns det för hjälp mot det?
Det är jobbigt när han ställer frågor
om mej som person
som jag borde veta svaren på
fast det gör jag inte
Är rädd för livet
Jag gör det jag måste göra
för att få sjukpenning
men nu kommer jag bli utan anställning,
arbetslös, den 30′e april
och jag kommer inte få akassa för att jag är sjukskriven
SOC
SOC
SOC
den eviga kampen mellan försäkringskassan och soc
Förpestar mitt liv även mer
Ville sova, sova, sova
Kura ihop mej och få bort
tankarna på hur värdelöst mitt liv är
hur extremt jobbigt det är att gråta i ensamhet
och inte veta vad som är fel
att inte veta vad som är jag
Om jag är frisk eller sjuk
om jag har kraft eller inte
om jag bryr mej längre
eller inte
Jag tycker jag försökt sedan barnsben att ha ett liv
som är fullt av det som alla andra har:
jobb, hobbys, intressen
Jag har inte det
allt det känns meningslöst när man inte vet
vem man själv är
och vad man är här för
troligen för att göra andra glada över att man inte är död..
Slåss mot min hjärna varenda sekund
Jag är min egna fiende
och det är ingen annan som märker det
vadå att din diagnos har blivit tillbaka-dragen?
En massage utbildning i Linköping.
Heh, ne inte jag heller ^^ den är ju inte så jäkla snygg heller.
Men vafan! vad är det för cp-människor som är där i Stockholm? Alla måste ju inte bete sig precis likadant bara för att man ska ha samma sjukdom. Jävla puckon. Bläää.
Jo men jag är rätt säker på att det var du som gav mig det! men det var typ 1-2 år sedan eller något. minns inte om det var julklapp eller födelsedagspresent dock.
Känner igen mig som fan i det du skriver. Så isf e vi massa aliens här på jorden
Keep n keepin on! La till dig på bloglovin nu så jag forts följa dina äventyr. Mvh Ilahinoor
Jag har alltid vetat att jag varit annorlunda, och det gör att det känns som att jag sticker ut mer, men egentligen, för mig är det alla andra som sticker ut.
Ibland vill jag vara precis som alla andra, men jag ger upp eftersom jag inte har någon aning om hur man gör, jag kan bara vara mig själv, och försöka inse att jag alltid kommer vara så -_-